Igår kom regeringen pga coronaviruset med nya direktiv som kommer att förändra samhället och vardagen totalt. Idag har vi på jobbet inte gjort annat än åtgärder kring detta. Tog bilen till jobbet för att undvika folkmängden och smittorisken i metron, inhiberade alla våra kommande större seminarier, kurser, möten och alla våra 30 ordkonstgrupper med 400 elever i olika skolor, för obestämd tid. Skickat brev åt timlärare, samarbetsparter, vårdnadshavare, informerat på webben, sociala medier osv. Nu blir det distansjobb så mycket som möjligt och kalendern tömdes från många saker, nästan allt. Alla andra har gjort samma sak och mycket mer. Hur ska det gå för alla kulturarbetare, företagare, hela samhället? Jörn har inom ett dygn fått 10 avbokningar på tillställningar, vad händer om lunchrestaurangen också stängs? Vad händer om nån närstående insjuknar? En oroväckande och overklig situation som man bara fantiserat om i olika dystopier är nu verklighet.
Mitt i allt elände gäller det nu för var och en av oss att för en tid ställa om våra vanor och rutiner med hälsan i åtanke! Försöker se de positiva sidorna, kanske man hittar på helt nya saker att göra, kanske man får tid att göra det man planerar men inte hinner med på jobbet, och att läsa alla de där böckerna man inte har läst, att vara mer på stugan och att umgås. Det är ju i slutändan så väldigt lite vi faktiskt måste, vi människor. Trots att de flesta av oss går omkring med en känsla av att vi måste så väldigt mycket.
Sådan tankar denna fredag den 13:e
Våren kommer trots att en pandemi härjar på vår jord. Nr 50/365
Bild från dagens HBL
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar