Maratondagen

Söndagen den 11 mars 2018

Då var det dags att springa halvmaraton för första gången i livet. Sov jättedåligt och oroligt både av nervositet och för att det var ett otroligt regnväder ute. Det stormade och störtregnade i flera omgångar. Igår kom dessutom ett meddelande från arrangörerna att startplatsen har ändrats pga av väderomständigheterna, det är inte tryggt att starta från 25 april bron utan starten går från en motorvägskorsning norr om Lissabon. Vilken besvikelse..... att få springa över bron (som annars är motorväg) är en av orsakerna att Lissabon maraton är så populärt.

Som tur var vädret rätt så skapligt på morgonen och vi tog oss till startplatsen med taxi. Vi hade inga telefoner med så tyvärr har jag inga bilder av hela evenemanget varken före, vid starten eller under loppet. Men det var verkligen en upplevelse och allt gick bättre än väntat. Ca 30 000 deltagare, 20 000 i minimaraton (7 km) och 9 000 i halvmaraton (21,1 km). Det var 13 grader varmt, vi fick tre ordentliga men korta regnskurar på vägen, den sista vid ca 16 km i iskall motvind... men det kändes inte så farligt dom det låter, kläderna torkade emellan av solen och vinden. Tack vare vatten och energidrycker på vägen fick man energi och alla andra medlöpare och hejande åskådare gjorde att det var bra feelis hela vägen. Benen bara sprang, det var bara stundvis tungt.

Jörn hade som mål att springa loppet under 2 h, han sprang på 1.50. Teppo hade som mål att springa under 2.25, han sprang på 2.14, jag hade som mål att komma i mål, jag sprang på 2.22. Men det var nerförsbacke de tre första kilometrarna och sedan helt plan mark, tack för det Lissabon! Oj så stolt jag är för att vi alla klarade det så bra, och roligt var det, men nog känns det skönt då det är förbi!

Bilder från loppet kan man se på maratonets webbsida

Trötta men lyckliga i mål efter Lissabon halvmaraton. Nr 42/365